Om det nu är så att det är meningen att vi ska träffas igen senare i livet. Efter vi processat allt vi ska så tycker jag det är väldigt jobbigt just nu. Förmodligen kommer det svalna lite mer efter ett tag. Men som det känns just nu kommer det aldrig någonsin att svalna för dig. På måndag är det 1 år sen vi sågs första gången där i Mariestad och jag minns det som om det just hände...
Janis får mig att skratta och han gör mig glad. Vi testar nya saker hela tiden och jag stormtrivs med honom för det mesta. Det är lite svårt med språket och så ibland bara men det vore ju konstigt om det inte var det.